Aspergersbloggen

Jaha, har varit borta över valborg. Spenderade dagen, kvällen och natten hos min bästa vän. Som tidigare känt är jag skotträdd, men jag tror att jag var klippan i situationen av kaos, stress och panik. Min vän är inte skotträdd alls, men hennes hund är. Detta är min valborg, se det med en gnutta humor.

 

Åkte till mormor på morgonen, bussen var varm och tog evigheter. Jag och min mamma fikade hos mormor och hade en liten pratstund. När min vän ringde och sa att det var dags att åka och se det nya tillskottet i familjen (hennes storastysters son) begav jag mig till bilen. Vi åkte dit och han var hur gullig som helst!

 

Vi åkte tillbaka till huset med allt som skulle hämtas. Fikade och hade det allmänt trevligt. Min väns mamma åkte till sitt jobb och hennes lillebror åkte på någon fest. När klockan var runt sju åkte hennes pappa och yngsta lillebror för att se brasa och skjuta några raketer. Jag och min vän stannade kvar i huset, lyssnade på musik, drack cider och hade det väldigt roligt. Vi var ute på verandan med hundarna och självklart hoppade Laban över staketet och försvann iväg, så det första vi fick göra när vi blev själva var att jaga hund över halva hålan.

 

Sedan blev det blev mörkt och de började skjuta raketer en bit bort. För att inte skrämma hunden hade vi på väldigt hög musik som dånade så man nästan blev döv, men han hörde det ändå och fick i princip panik. Han började vanka, kissade på sig och till sist la han en stor skithög mitt på golvet! Löst. Jag plockade upp det (har praktiserat och sommarjobbat på äldreboende/demensboende så har handskats med bajs förr), och det luktade rent ut sagt förjävligt. Jag märkte knappt av att det smällde, ironiskt nog. Jag borde ju ha varit den som var mest rädd, men det fanns inte ens en liten gnutta rädsla där inne. Istället tog jag hand om en hund som skakade av rädsla över att det mellan låtarna hördes in i huset.

 

Utöver allt det så var min valborg väldigt trevlig och rolig! Jag är väldigt glad över att jag åkte dit.