Nära nu

Igår var en rätt bra dag ändå. Jag var ledig och det mesta var avslappnat. Men det har hänt mycket i mitt liv den senaste tiden och jag är lite rädd att jag ska få det som kallar för meltdown. Jag brukar sällan få så kraftiga sådana, men det är jobbigt när det pågår.
 
Mitt liv den senaste tiden och närmaste framtiden:
Förberedelse för operation
Uppskutning av operation
Ny förberedelse för operation
Specifik tidpunkt för operation
Ångestattack på operationsdagen, både före och efter ingreppet
Ont i magen, axeln och ryggen flera dagar efter operationen
Trötthet som aldrig ville ge med sig
Tillbaka till praktiken
Ökat en timme i arbetstid per dag, ökat till fem dagar i veckan istället för fyra
En chef som inte förstår min problematik
Som säger åt mig att jag inte får nörda in mig på de saker jag gör
En sjuk kollega som jag behöver för att orka
Ensam hemma över en hel helg (gick förvånandsvärt bra)
Sömnstörningar och problem med att somna
Kurs med personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ensam tjej i gruppen
Fick en av deltagarnas mejladress och skype (panik på högsta nivå, vad förväntas av mig?)
Praktik i morgon och möte med CVL efteråt
Heldag på habiliteringen med psykolog på torsdag
 
Jag är dödstrött. Försökte vila ett tag när jag kom hem idag men slutade med huvudvärk som kan liknas vid bakfylla och jag ville inte kliva upp ur sängen även om klockan drog iväg över 20.00. Åt sen middag eftersom hungerkänslorna inte ville infinna sig, pressade i mig det sista men det finns ändå mat kvar på tallriken. Var ju tvungen att ordna lunch till i morgon så passade på att äta trots min mages motvilja. Måste duscha men klockan drar iväg, mamma kommer hem snart och jag har fortfarande inte diskat. Jag sitter här och vill egentligen bara gå och lägga mig utan att ens så mycket som ställa klockan för att kliva upp i morgon. Haft ständig huvudvärk i vad jag tror är flera veckor och den vill inte ge med sig. Jag orkar inte göra någonting och är lättretlig, stressar eftersom jag har en halvtimme på mig att ta mig från den ena delen av stan till den andra (vilket betyder bussbyten med bussar som inte synkar med varandra och jag måste springa för att hinna i tid). Krockar med en av deltagarna utan att veta vem han är, krockar med en av kursens ledare. Möter människor jag aldrig mött förr, varav en hade liknande intressen som mig, en förstod jag inte vad han sa och den andra pratade strunt. Jag kände mig inte alls hemma i gruppen av sådana som man ska kalla mig och det var obekvämt att sitta där i nästan två timmar och lyssna på något som liknande en föreläsning. Jag vet redan allt det där, så det kändes onödigt för mig att gå dit.
 
Nu känner jag att hela texten blir osammanhängande och konstig men så får det vara, jag orkar inte korrigera och rätta eftersom jag nu känner mig stressad (igen), jag måste diska innan mamma kommer hem och jag vill se en dokumentär om lejon innan jag går och lägger mig. Det är något jag verkligen snöat in mig på och jag hittade något som verkade intressant, nog för att det avsnitt jag vill se är säsong 2 och jag inte sett säsong 1, men jag tänkte kolla om det är värt att fixa. Plus att min kropp är uttorkad så jag dricker jättemycket vatten och måste springa på toaletten, fast jag inte orkar. Och nu hör jag hissen i trapphuset, irriterande sak.
 
Godnatt!
 

Kommentarer
Postat av: Rapunzels mamma

Men finaste du... Din lista över saker som hänt det senaste är verkligen mer än tillräckligt för att vem som helst skall sluta orka. Och så med AS då... Jag vågar inte ens tänka mig hur det känns. Tycker att det är bra att du tänker att det kan resultera i ett meltdown och jag tycker att du skall prioritera dig själv nu. Vad behöver du för att komma i balans igen? För att få återhämta dig och komma i kapp? Kram!

2013-04-23 @ 10:17:51
URL: http://dansairegnet.bloggo.nu

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0